Vilken verksamhet anmäls inte

Situationer som inte anmäls till öppenhetsregistret:

• Småskalig påverkanskommunikation. Småskalig påverkanskommunikation är verksamhet som omfattar sammanlagt högst fem enskilda kontakter med föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår. Som ett kontakttillfälle räknas till exempel ett telefonsamtal eller ett e-postmeddelande. En enskild kontakt kan ha fler än en mottagare. Exempelvis ett e-postmeddelande som skickats till flera mottagare räknas som en kontakt.

• Sedvanliga kontakter med myndigheter. Sedvanliga myndighetskontakter är till exempel hantering av olika tillstånds- eller stödärenden, deltagande i upphandlingar eller myndighetens informations- och rådgivningsverksamhet. I regel kan man anse att förfrågningar av rent teknisk och neutral karaktär utgör sedvanliga kontakter. Däremot utgör till exempel en situation där den anmälningsskyldiga har kontakt med myndigheterna och erbjuder dess synpunkter eller information som den har producerat som stöd för beslutsfattandet och beredningen inte en sedvanlig kontakt.

• Hantering av lagstadgade skyldigheter. Om en organisation har ålagts särskilt i lag att bedriva påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation, behöver verksamheten inte anmälas till öppenhetsregistret.Verksamhet utanför de lagstadgade uppgifterna ska däremot anmälas till öppenhetsregistret. Läs mer om aktörer med påverkansuppgifter som fastställts särskilt i lag.

• Insamling av information som görs för journalistiskt ändamål. När man bedömer om det är fråga om en journalistisk uppgift ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att Finlands Journalistförbunds journalistregler iakttas. Exempelvis mediekoncernernas påverkansarbete ska skiljas från koncernernas journalistiska verksamhet och anmälas till öppenhetsregistret.

• Deltagande i arbetsgrupper som tillsatts av myndigheter eller i lagstadgade arbetsgrupper, delegationer eller motsvarande för en offentlig uppgift tillsatta organ med många medlemmar samt i sådana samråd som ordnas av riksdagen eller ministerier där deltagandet dokumenteras. Till öppenhetsregistret anmäls inte heller utskottsutlåtanden, utlåtanden som getts till ministerier eller deltagande i konsekvensbedömning, som också dokumenteras av myndigheten. Till registret anmäls däremot inofficiella kontakter, dvs. olika samarbetsformer som inte ingår i beredningsunderlag.

• Offentligt uppträdande vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Ingen anmälan till öppenhetsregistret görs om en representant för organisationen uppträder eller är närvarande i publiken vid diskussions- och samtalsmöten som är öppna för alla. Uppträdanden är till exempel att hålla tal eller föredrag eller att delta i en paneldiskussion. Verksamhet av detta slag behöver inte anmälas till registret, även om också föremål för påverkanskommunikation skulle ha bjudits in till samma evenemang för att uppträda eller följa uppträdandet. Om det dock i samband med ett offentligt och öppet evenemang också ordnas slutna möten för en mindre grupp, där det sker påverkanskommunikation, ska detta anmälas till öppenhetsregistret.

• Masskommunikation, sändning av nyhets- eller kundbrev. Med masskommunikation avses förmedling av information, åsikter och andra meddelanden till en omfattande mottagargrupp, som också kan omfatta föremål för påverkanskommunikation. Det centrala i masskommunikationen är meddelandets offentlighet. En anmälan till öppenhetsregistret görs inte om en offentlig debatt i traditionella och sociala medier eller om olika kund- eller nyhetsbrev för en omfattande grupp eller om motsvarande meddelanden som i regel är enkelriktade. Om masskommunikationen emellertid leder till tätare kontakter mellan den anmälningsskyldiga och föremålet för påverkan, som kan anses vara påverkanskommunikation, ska denna kontakt anmälas till öppenhetsregistret.

• Kontakter som ingår i statens ägarstyrning. Det är inte nödvändigt att göra en anmälan till öppenhetsregistret till exempel om styrelsens och förvaltningsrådets möten och andra officiella kontakter som gäller ägarstyrning. Däremot ska till öppenhetsregistret anmälas kontakter i andra ärenden än ägarstyrning, även om de gäller samma aktörer som sköter ärenden som hör till ägarstyrning. Som ett ärende utanför ägarstyrningen betraktas till exempel en strävan att direkt påverka ärenden utanför bolaget.

• Kontakter i partinära sammanslutningars namn med det egna partiets riksdagsledamöter, riksdagsledamöternas assistenter, ministrar, specialmedarbetare till ministrar och statssekreterare som utnämnts för en ministers mandatperiod. Med partinära sammanslutning avses i partilagen en sådan sammanslutning, stiftelse eller en till en sammanslutning eller stiftelse knuten fond som partiet med sammanslutningens eller stiftelsens samtycke anmäler till statens revisionsverk som en partinära sammanslutning.

• Rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot aktörer inom den offentliga förvaltningen. Rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot aktörer inom den offentliga förvaltningen anmäls inte till öppenhetsregistret.

• Kontakter som kan äventyra den allmänna eller nationella säkerheten om de avslöjas. Öppenhetsregistret ändrar inte offentlighetsprincipen i frågor som gäller den allmänna och nationella säkerheten. Verksamhet som kan avslöja uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet anmäls inte till öppenhetsregistret.

• Uppdrag som utförs i egenskap av utredare som tillsatts av en myndighet.Kontakter med ministeriet som sker inom utredares utredningsverksamhet anmäls inte till öppenhetsregistret. Påverkan som riktas mot utredare ska anmälas till öppenhetsregistret.