Vad berättar de uppgifter som anmälts till öppenhetsregistret om påverkanskommunikation?

Öppenhetsregistret stärker på tre sätt genomförandet av offentlighetsprincipen i fråga om påverkanskommunikation, dvs. lobbning. För det första utvidgar öppenhetsregistret offentlighetsprincipen till att gälla även sådan verksamhet i riksdagen och vid ministerierna som inte nödvändigtvis ger upphov till något dokument. Denna typ av mer inofficiella, nätverksartade kontakter med anknytning till relationsverksamhet och som utnyttjas i hög grad inom påverkanskommunikation, omfattas i och med öppenhetsregistret helt klart av offentlighetsprincipen. (RP 98/2022)

För det andra förbättrar öppenhetsregistret också förutsättningarna för att lämna begäranden om information enligt offentlighetslagen i anslutning till myndigheternas relationsverksamhet, eftersom den som lämnat begäran om information utifrån de uppgifter som finns i öppenhetsregistret lättare kan hänföra begäranden om information till rätt dokument. (RP 98/2022)

För det tredje leder öppenhetsregistret till att de politiska beslutsfattarna och deras assistenter allt tydligare omfattas av offentlighetsprincipen. Detta förbättrar medborgarnas möjlighet att följa dialogen kring det politiska beslutsfattandet. (RP 98/2022)

Hurdan information kan man söka i öppenhetsregistret?

I öppenhetsregistret anmäls påverkanskommunikation enligt ämne. I samband med ämnet anmäls kontakter med varje föremål för påverkanskommunikation som under den sex månader långa rapporteringsperioden enligt lagen om öppenhetsregistret (antingen 1.1–30.6 eller 1.7–31.12) har blivit föremål för lobbyverksamhet. I samband med varje ämne anmäls varje föremål för påverkanskommunikation som har kontaktats beträffande ämnet. För varje mål för lobbying anges det huvudsakliga sättet på vilket kontakten har tagits.

Antalet ämnen anger hur många olika ämnen organisationen har strävat efter att påverka under rapporteringsperioden i fråga. Antalet föremål för påverkanskommunikation i anslutning till ett ämne anger hur många föremål som har påverkats beträffande ämnet i fråga under rapporteringsperioden. Det sätt på vilket målet har blivit föremål för lobbying framgår av kontaktmetoderna. Det kan ha funnits flera kontaktmetoder, men det är den anmälningsskyldiges ansvar att anmäla den huvudsakliga av dem.

Samma ämne behöver inte anmälas mer än en gång, även om flera kontakter har gällt ämnet. De anmälningsskyldiga ska anmäla det huvudsakliga kontaktsättet för varje lobbat ämne. Angående ämnet anges föremålet för påverkanskommunikation en gång, även om ärendet har varit föremål för flera kontakter med samma person.

Om till exempel en riksdagsledamot nämns i samband med ämnet betyder det att organisationen har varit i kontakt med riksdagsledamoten i fråga om ämnet minst en gång under rapporteringsperioden i fråga. Det kan ha förekommit flera kontakter, men deras antal behöver inte anmälas till registret.

Anges kontakternas antal eller datum i registret?

Anmälningar till systemet kan endast göras i juli–augusti för påverkanskommunikation i början av året och i januari–februari för påverkanskommunikation i slutet av året. Därför anger inlämningsdatumet för anmälan endast vilken halvårsperiod kontakterna gäller.

Av de anmälda ämnena framgår vem man har kontaktat och på vilket sätt. Öppenhetsregistret är inte en mötesdagbok, så varje kontakt rapporteras inte separat till registret. Utifrån uppgifterna i registret känner man således inte till datumen för påverkanskommunikationen och inte heller hur många gånger man har tagit kontakt i ett ämne, vare sig det är fråga om möten, telefonsamtal eller andra kontaktsätt, eftersom samma ämne kan ha en eller flera kontakter.